Tre år
Imorgon är det tre år sedan. Tre hela år. Jag trodde inte ens jag skulle klara ett halvt år från början. Tre år är en lång tid. Det hinner hända mycket på den tiden. Tänk ifall du hade hållt ut tre år, tänk ifall du skulle mått bra idag. Tänk om du inte alls hade velat ta ditt liv idag utan älskat livet och sett allt positivt de ger.
Även fast jag varit med om den här dagen två gånger tidigare känns de riktigt jobbigt. Jag har inte en aning om hur jag ska vara. Är det tillåtet att skratta och vara glad på den här dagen? Är det tillåtet att känna sig lycklig? Fast nej, de känns inte bra.
I alla fall så saknar jag dig. Ibland mer, ibland mindre. De går i perioder. Men jag har lärt mig leva med saknaden - Jag har accepterat att den alltid kommer finnas där. Jag tänker på dig väldigt mycket fortfarande, flera gånger i veckan. Undrar hur allting skulle vara nu ifall du levt.
Ibland faller jag tillbaka till 26 mars 2008. Då jag med flera satt i en bil påväg till Haparanda och IKEA. Då sms:et kom. Då jag inte förstod. Då jag absolut inte accepterade de. Jag faller också tillbaka till tiden just efter de beskedet. Vilken skuld jag lade på mig själv. Hur jag var övertygad att jag kunde ha räddat dig. Idag vet jag, fast ibland inte, att jag inte kunde ha gjort något. Jag kunde inte ha räddat dig hur gärna jag än velat.
Du kommer alltid finnas inom mig!
Tre år
<3
Kommentarer
Trackback