Farfar kom och hämtade mig vid e4an och när jag satte mig i bilen trodde

jag att jag skulle skålla min "lilla" rumpa.

Oj shit vad varmt dom hade på sätet. Men de var ändå skönt med värme.

Skön skållning om ni kan tänka hur en sån känns.

Fast skålla är inte de typ att man "skållar sig på varmt vatten". Öhm jag vet inte. Men ni förstår nog ändå hur jag menar. De var skönt, fast för varmt, men ändå inte för varmt utan skönvarmt.

Fick typ dödsångest på bussen i morse också.

Blev livrädd för att dö och kände att snart är de ju dax att dö. Endast typ 70-80 år kvar.

Hur tusan ska jag hinna med allt jag vill göra? Och jag vill inte ens dö. Jag vill leva i all evighet.

så gick mina tankar typ. och jag ville gråta, men jag kan ju inte sätta mig och böla på bussen bara sådär. helt ensam. Så jag höll tillbaka tårarna, tog mig samman och övertalade mig själv att

jag aldrig kommer dö. Så nu vill jag presentera evighetsmänniskan: LINNEA WIKSTRÖM!!

inte fullt korrekt bild, den förmedlar inte den rätta känslan som evighetsmänniska. Kan vara därför en viss angelica finns där bak. Eller så är de bara för att evighetsmänniskan ser allmänt risig och förjävlig ut. Men vad gör de. Jag kommer ändå leva för evigt så jag kan ju snygga till mig med åren.